Emil Lilja skriven om RIG

 

Från Skälby IBK till RIG Umeå

Mitt namn är Emil Lilja , jag är 16 år och är för det mesta som alla andra i min ålder en helt vanlig tonåring. Det kan finnas en sak som jag sticker ut med och det är att jag tidigare i våras valde att efter högstadiet flytta hemifrån för att spela innebandy, ifrån min familj, ifrån mina vänner och ifrån min moderklubb Skälby upp i norr till Umeå för att spela för RIG innebandy. Ett val som jag verkligen inte ångrar.

Allt började med att jag under hösten 2012 sökte hit upp till RIG för att se hur man stod sig gentemot resterande målvakter i landet, under denna period hade jag inga tankar på att ens flytta ifrån det trygga hemmet man växt upp i. Månaderna tickade förbi och den 2 januari var det dags att åka med mitt distriktslag till just staden Umeå för att ställa upp i distrikstlags SM P15. Efter en godkänd turnering med ett SM guld i fickan så fick jag och tre andra från mitt distrikt ett brev med inbjudan till uttagningarna för RIG ungefär 20 dagar senare.

Uttagningsdagarna bestod utav mycket innebandy  men också olika tester som rörlighet- och coopertest (3km på tid). De tre dagar där uttagningarna pågick fick man träffa många duktiga och talangfulla innebandyspelare ifrån hela landet.  Veckan efter fick jag ett brev där de stod att jag var antagen. Direkt gick tankarna igång, är de här verkligen vad jag vill göra. Möjligheterna för att spela innebandy på hög nivå var bättre på RIG än någon annanstans ansåg jag och valde däför att tacka ja till platsen.

Sedan uttagningarna har mycket skett, jag har hunnit vart i Umeå i mitten av april på en återträff och träffat alla som skulle tillhöra RIG den kommande säsongen och jag måste säga att den träffen var riktigt rolig. De spelades en del innebandy och man fick testa på att leva livet på sidan av RIG, hur de var att bo på elevhemmet och hur allt  fungerade häromkring. Tankarna har självklart inte vart sig lika sedan slutet av januari, under någon period så kanske man tvekade lite men aldrig någonsin kände jag att valet var fel. Sommaren gick och jag gick och väntade på den 11 augusti när vi skulle samlas på arlanda för en avfärd mot Prague där vi skulle ställa upp i Czech Open.

Väl på arlanda så träffade man alla RIG:are.Vi flög ner till Prague och under första dagen i tjeckien gjorde vi bara lära känna övningar och sedan hade vi ganska fria händer på vad vi fick göra. I Prague hade vi de första 3 dagarna som träningsläger med 2 innebandyträningar om dagen och sedan stod de match på schemat. I cupen tog vi oss till kvartsfinal där vi slogs ut av det Allsvenska laget Thoren Gruppen med 2-1. En oslagbar vecka både på och vid sidan av planen och laget visade sin styrka även fast det var 7 nya spelare i laget. Denna vecka var så mycket mer än bara innebandy, det var ett tillfälle att verkligen komma in i laget och de gjorde alla. Vi flög hem från Prague men en god stämning i gruppen och såg fram emot vad som väntade där hemma, hemma i Umeå.

I Umeå startade innebandy träningarna inte  förns 3 dagar efter att vi kommit hem, men de skedde mycket dagarna innan det. På Rig så händer de så mycket på sidan av innebandyn som inte så många är medvetna om. På elevhemmet bor ungefär 20 personer och de händer dagligen något så man blir aldrig uttråkad. Så de första dagarna kan ni tänka er att de hittades på ganska mycket och att de goda sömnvanorna kanske inte blev som de borde ha vart, men de tillhör när man flyttar hemifrån och direkt in i en ny grupp. Man kommer snabbt in i sina dagliga rutiner och allt är som vanligt, förutom att man bor utan sin ursprungliga familj. Det är det som är de bästa på det här stället, alla i laget blir istället som sin familj. Vi alla blir Rig bröder och ser till så att alla trivs och mår bra. Sedan jag kom till Umeå kvällen den 18 augusti så har tiden gått hur fort som helst. Tillbaka till träningarna , vi har ungefär 7 pass i veckan + match/matcher och på varje träning är de hög intensitet och mycket bra innebandy. I de 7 passen så är de ungefär 2 fyspass beroende på vecka till vecka. Kvaliten på innebandyträningarna här på RIG är helt annorlunda jäntemot de jag tidigare vart van vid, och då har mina tidigare träningar i min moderklubb Skälby ändå hållt en bra nivå.

Inledningen för laget har inte vart precis som vi önskat då vi endast lyckats plocka hem 6 poäng efter 4 matcher i division 1 Norrland vi har även hunnit spelat en DM semifinal mot Umeå City som spelar i Allsvenskan där vi förlorade med 7-6. Idag söndagen den 6 oktober förlorade vi premiären i JAS mot Ankarsvik. Det finns en del att slipa på för oss för att nå vår maximala prestanda och de ska bli intressant att se vår utvecklingskurva under säsongen. Det är ju trots allt 1/3 nytt lag för säsongen som de alltid är för RIG. För min del har säsongen börjat på ett mycket dåligt sätt då jag i min div.1 debut mot Gamla Stan lyckades slita av ligamentet i vänster tummen och fick lov att operera. Nu har jag snart haft min gipsskena i två veckor och det återstår en vecka innan jag får ta av gipset. Sedan så beräknar man de tre kommande veckora efter gipset åkt av ska spenderas med rehab träning innan jag får börja träna innebandy igen. En tråkig tid för mig framöver innebandymässigt här i Umeå men som tur så är livet på sidan av planen fortfarande lika härligt.

Till kommande årskullar 98,99 osv så rekomenderar jag starkt till att söka till RIG om man verkligen vill uppnå något inom sporten. På  RIG lever du bokstavligen innebandy tillsammans med andra målmedvetna och talangfulla spelare och om du är villig att ge 100 % för att nå framgång, då finns möjligheterna här i Umeå. Jag har under mina snart två månader på RIG redan hunnit lära känna så mycket nya människor via både RIG och skolan. Slutligen vill jag säga att jag trivs fantastiskt bra i Umeå och att jag verkligen ser fram emot de tre kommande åren  som jag har framför mig i denna stad.

 

Med vänlig hälsning Emil Lilja #97

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

2 + 19 =